På många farmer håller man just på att börja eller har påbörjat pälsningen. Pälsningen är en viktig del av vardagen så här års på farmerna och det går åt mycket tid och personresurser för att genomföra arbetet. En vårdslös pälsning sänker också skinnens kvalitet till en lägre nivå, än de egentligen är värda. Därför ville vi tala med farmarna och höra om olika metoder att påbörja och utföra pälsningen.
Hur besluter farmarna om bästa tidpunkt att börja pälsningen?
Mikael Jungar på rävfarmen Göran Jungars Pälsfarm AB producerar huvudsakligen blåräv och utför pälsningen på de 2800 djuren hemma på farmen. Man satsar mycket arbete på att påbörja pälsningen vid rätt tidpunkt. Målsättningen är att börja den 10 november.
”Först och främst tar vi djurens ålder i beaktande när vi avgör tidpunkten för avlivningen.
Rävarna är i medeltal 6 månader och 1 vecka gamla då vi börjar pälsningen. Vissa djur är förstås mogna redan tidigare, men om man pälsar stora mängder om dagen, så rekommenderar jag absolut att man låter djuren växa till åtminstone den här åldern”, säger Mikael Jungar.
”Vi brukar använda en pannlampa för att se tydligt. Om vi inte genom att se på räven är säkra på att massans tjocklek räcker till, så känner vi med handen på rävens rygg för att avgöra om bottenullen och sidan känns tät. Känns den lös i sidan, lämnar vi den ungefär en vecka till, beroende på åldern. På de farmer där man pälsar mycket, har djurens ålder större betydelse, eftersom man inte hinner kontrollera alla djur. Vi har ett eget fryseri vilket gör att vi alltid kan avliva när vi tror att det är rätt tidpunkt, eftersom vi kan frysa ner skinnen efter flåningen och göra resten av arbetet när kapacitet finns”, konstaterar Jungar.
”Om problem uppstår, inträffar de vanligtvis vid skrapning och torkning”
Man använder mycket tid på pälsningen på Jungars farm, eftersom målsättningen är att producera möjligast tjocka skinn. Pälsningsrutinerna har under åren finslipats och man fäster speciell uppmärksamhet vid skrapningsskedet av skinnen. Även om skrapningsmaskinerna har underlättat arbetet kraftigt, kräver slutskedet fortfarande en del manuellt arbete.
”Ifall det uppstår problem, händer de vanligtvis i skrapnings- eller torkningsskedet. Då man använder skrapningsmaskiner, kan det bli kvar fett kring öron och framben. Vi putsar noggrant vid öron och framben och tar bort fettet för hand. För att skinnen ska torka bättre, skär vi också bort en del skinn runt bakbenen. När man torkar skinnen på farmen, kan vi också själv avgöra, om vi har påbörjat pälsningen vid rätt tidpunkt.”
Sjubbfarmarna Jari och Hannu Holma tycker också att skrapnings- och torkningsskedet är de mest utmanande skedena i pälsningen.
”Skrapningen av skinnen är enklare eftersom de är tjockare och vi behöver egentligen inte göra mycket för hand. Men det är väldigt viktigt att det inte blir hack eller hål i skinnet när man flår djuret”, konstaterar Jari Holma.
För att göra taningen effektivare har man på Holmas farm skaffat en taningsmaskin, vilken har visat sig vara en utmärkt investering.
”Efter att vi skaffat maskinen har arbetet blivit avsevärt mycket lättare.”
Till och med vädret påverkar pälsningstidpunkten
Esa Kortetmaa, som hela sitt liv har jobbat med pälsfarmning, sköter inte pälsningen på sin egen farm. Pälsning är resursintensivt och man har inte velat anställa mer personal, så Kortetmaa har använt sig av pälsningscentralen FurFixs tjänster redan länge.
”Också på minksidan upptar valet av rätt pälsningstidpunkt tankarna på hösten. Åldern på djuren påverkar naturligtvis tidpunkten, men väderleken har också en betydelse. Om vintern kommer tidigt och det blir kallt, uppstår det lätt skador och skavanker i djurens pälsar och håren i pälsen blir hårda. Då måste man noggrant avväga den rätta pälsningstidpunkten”, säger Kortetmaa.